Betalkort

Betalkort: så fungerar det och så väljer du rätt kort

Ordet betalkort används om nästan alla kort som du kan betala med i butik och på nätet. Här går vi igenom de olika korttyperna, vad de kostar och hur du väljer ett kort som passar hur du handlar.

Vad är ett betalkort?

Betalkort är ett samlingsnamn för kort som du använder för att betala i butik, på nätet och i appar och för att ta ut kontanter. De flesta kort i Sverige är kopplade till Visa eller Mastercard och fungerar därför i stora delar av världen. Ordet används på två sätt:

• I vardagligt tal: alla kort du betalar med, oftast det vanliga bankkortet som är kopplat till ditt lönekonto.
• I snäv mening: ett faktureringskort med en kredit som ska betalas i sin helhet varje månad. Du får en samlad faktura för månadens köp och kan inte välja att delbetala.

Vilken betydelse som avses varierar mellan banker och kortutgivare. Kontrollera därför alltid i villkoren om kortet drar pengarna direkt från kontot eller om du får en faktura i efterhand.

Betalkort, kreditkort och debetkort - skillnaden

Korten kan se likadana ut och användas på samma ställen. Skillnaden ligger i hur köpen betalas.

Med ett debetkort kan du inte handla för mer än du har på kontot, vilket gör det lättare att hålla budgeten. Ett betalkort ger dig några veckors räntefri kredit utan att skulden kan växa, eftersom hela fakturan ska betalas. Ett kreditkort ger störst flexibilitet men också störst risk, eftersom det kostar ränta att delbetala.

Vad kostar ett betalkort?

Kostnaderna skiljer sig mycket mellan bankerna och korten. Ett vanligt bankkort ingår ofta i bankens kundpaket eller kostar en mindre avgift per månad eller år. Betal- och kreditkort med förmåner som reseförsäkring och bonus har ofta en högre årsavgift. Det här är avgifterna du bör jämföra:

• Årsavgift eller månadsavgift för själva kortet.
• Valutapåslag när du betalar i utländsk valuta, ofta runt 1,5-2 procent av beloppet.
• Uttagsavgift för kontantuttag, särskilt utomlands eller när uttaget görs på en kredit.
• Aviavgift om du får fakturan på papper (gäller betal- och kreditkort).
• Förseningsavgift och påminnelseavgift om fakturan betalas för sent.

Så mycket kostar valutapåslaget

Valutapåslaget märks sällan vid ett enskilt köp, men det blir pengar över ett år. Handlar du för 20 000 kr i utländsk valuta under ett år, till exempel på semesterresor och i utländska nätbutiker, kostar påslaget så här mycket:

Om en butik eller automat utomlands frågar om du vill betala i kronor eller i lokal valuta ska du välja lokal valuta. Växlar butiken till kronor åt dig, så kallad dynamisk valutaväxling, blir kursen oftast sämre än kortutgivarens, och då betalar du mer än valutapåslaget.

Fördelar och nackdelar med betalkort

Ett betalkort med faktura passar dig som vill samla månadens köp på en räkning men inte vill ha möjligheten att skjuta upp betalningen.

Fördelar

• Du får räntefri kredit från köpet fram till fakturans förfallodag.
• Alla köp samlas på en faktura, vilket ger bra överblick.
• Skulden kan inte växa genom delbetalning, eftersom hela fakturan ska betalas.
• Köp med ett kort som har en kredit ger extra skydd enligt konsumentkreditlagen (se nedan).
• Många betalkort har reseförsäkring om resan betalas med kortet.

Nackdelar

• Du måste kunna betala hela fakturan. Annars blir det förseningsavgift och ränta.
• Kortutgivaren gör en kreditprövning innan du får kortet.
• Kort med förmåner har ofta en årsavgift.
• Kreditgränsen kan räknas med som en skuld när du senare söker lån, även om du inte använder den.

Säkerhet och skydd när du betalar med kort

I butik betalar du oftast kontaktlöst eller med pinkod, och på nätet bekräftar du ofta köpet med BankID eller i bankens app. Många lägger också in kortet i mobilen och betalar med Apple Pay eller Google Pay, där kortnumret inte lämnas ut till butiken.

Om någon använder ditt kort utan ditt godkännande ska du spärra kortet direkt och anmäla det till banken. Enligt betaltjänstlagen kan du då som mest få betala en självrisk på 400 kronor, så länge du inte har varit grovt oaktsam med kortet eller koden.

Har du handlat med ett kort som har en kredit, alltså ett betalkort eller kreditkort, kan du enligt konsumentkreditlagen i många fall rikta samma krav mot kortutgivaren som mot säljaren, till exempel om en vara aldrig levereras eller om ett resebolag går i konkurs. Med ett debetkort gäller inte den regeln, men kontakta ändå banken. Ibland kan pengarna återkrävas enligt kortnätverkets regler, så kallad chargeback.

Så väljer du rätt betalkort

1. Bestäm om du vill att pengarna dras direkt från kontot eller om du vill ha en faktura. Har du svårt att hålla koll på utgifterna är ett debetkort ofta tryggast.
2. Uppskatta hur mycket du handlar med kortet per år, både i Sverige och i utländsk valuta.
3. Jämför årsavgiften med förmånerna. En förmån är bara värd något om du faktiskt använder den.
4. Kontrollera valutapåslag och uttagsavgifter om du reser eller handlar i utländska nätbutiker.
5. Läs villkoren för reseförsäkring och köpskydd om de är viktiga för dig.
6. Välj inte en högre kreditgräns än du behöver.

Vill du kunna dela upp betalningen, eller jämföra kort med cashback och bonus, kan du läsa mer om kreditkort och vad de kostar. Ska du låna ett större belopp är ett privatlån oftast billigare än en kortkredit. Har du redan flera kortskulder kan det löna sig att samla lån och krediter i ett lån med lägre ränta.